Sevärdheter och turistmål

Statyer och minnesmärken 

1. Fyrskeppet Kemin ankare 
   Ankare är ett reservskepp för fyrskeppet Kemi (amiraaliankkuri på finska). Kemi var Finlands sista fyrskepp. Skeppet byggdes vid Porin Konepaja år 1901. År 1956 stationerades skeppet framför Kemi. Fyrskeppet Kemi blev sedermera museiskepp och körde för egen maskin till Vrakholmen i Helsingfors 1975. Fyrskeppet blev en del av Finlands havsmuseums samlingar och ligger nu i Kotkas Merikeskus Vellamo.  

2. Krigsbarnsstatyn En liten evighet 
   Konstnären Sanns Koiviston krigsbarnsstaty En liten evighet (1996) finns i inre hamnen och är sannolikt världens enda minnesmärke över krigsbarn. Den över en meter höga barnfiguren i brons står på ett betongplattform. På plaketterna finns en text av hembygdsaktörerna Elsi och Ossi Liiten från Kemi: ”Människor/Fred är kärlek/Krig är hat/men vägen till civilisation är kärlek/och den växer från famn till hjärta. Föreningen Kemin seudun sotalapset reste denna staty 1996, till minne av krigsbarnen från våra krig 1938–1944 och som en påminnelse om den nöd och det lidande som drabbar barnen i krigshärjade länder.”    

3. Tjädertupp 
   I slutet av Meripuistokatu, nära simhallen, finns Helsingforsskulptören och grafikern Aimo Talevas verk Tjädertupp som blev klart 1982. Verket producerades av yrkesskolans metallinje och var ursprungligen belägen på yrkesskolans gård som då fanns i Tervaharju. Verket är av stål från Outokumpu och står på en betongplattform. Statyn har drag av de spånfåglar som folkkonstens snickare tillverkar.  

4. Vänner 
   Bronsskulpturen från 1960 är belägen bredvid entrén till stadens simhall. Verket är det första av dem som beställdes till staden från konstnären Ensio Seppänen. Statyn föreställer lekande barn, en flicka och en pojke, samt en groda. Skulpturen blev klar 1960 och stod i stadens lager fram till 1969 då den i samband med stadens 100-årsjubilerum placerades framför simhallen som blivit klar ett par år tidigare. Till en början var skulpturen en så kallad fontänskulptur.   

5. Ljussten 
   I inre hamnen, i slutet av Kauppakatu, finns stadsarkitekten Tero Elorantas miljöverk Ljussten. Verket restes 2003 och materialet är överblivna kantstenar för gatorna. Verket består av granittackor som har placerats på varandra på ett sätt som påminner om en timmerknut. Tackorna bildar fyra väggar med olika höjder och i mitten finns ett tomt utrymme med ljus.   

6. Fyr 
   Kaija Kiurus stålskulptur Fyr (2002) ligger vid stranden i Hahtisaari. Utgångspunkten för verket är en form som suggererar hem och stiltje, men även väntan och längtan. Fyren visar ett ljus och ger skydd. När det blir mörkt skiner ljuset som glöder inuti verket ut genom skeppsnamnen som är inskurna i stålet. Kaija Kiuru: ”Skyddstemat kommer från bilderna av flyktingläger som jag såg 2001. 80 procent av flyktingarna är kvinnor och flickor som inte har något hem. Ofta har de bara ett tält som skydd. Det fick mig att börja undra över vad hemlöshet betyder.” En båt eller ett skepp är ett redskap som flyktingen kan använda för att finna trygghet.  

7. Par 
   Vid knutpunkten mellan den gamla och nya simhallsdelen finns skulptören Hannu Sirens verk Par. Verket producerades av stadens personal och avtäcktes 1997. Det består av spegelstål som rostar men som klarar det nordliga klimatet Verket består av två kuber som har en höjd på 4,5 meter. Verket kan betraktas från många olika håll, ovanifrån om man är i kaféet, nedanifrån om man är i bassängen samt utifrån, och det ser alltid annorlunda ut. Det knappa och enkla samt de geometriska formerna är kännetecknande för Siréns verk. 

Sevärdheter

1. Tullkammaren: Juvelgalleriet och Serieutställningen  
   Tullkammaren ritades av arkitekten Walter Thomén 1912. Serieutställningen och Juvelgalleriet finns i byggnaden året om. I de första ritningarna hade man tänkt sig timmer som material för Tullkammaren men stadsfullmäktige beslutade att man i stället skulle använda järnbetong och betongtegel. Till en början fanns kontrollrummet, packhuset och vaktmästarutrymmet på nedre våningen och på övre våningen fanns tullskötarens rum, förrättningsrummet, kassakontoret, jourhavandes rum, trafikkontoret och tvättutrymmena. Tullkammaren var en viktig del av inre hamnens verksamhet fram till 1985. Efter att tullverksamheten upphörde rustade staden upp byggnaden till utställningsutrymmen för juvelgalleriet 1986. Byggnaden är gul och står får den enkla nordiska klassicism som var typisk för Thoménille. Tullkammaren är en central och viktig byggnad i miljön i inre hamnen.  

2. Labyrinten Labyrinten (jatulintarha) i Meripuisto är en kopia av labyrinten som ligger i norra änden av Ajoskrunni. Själva benämningen jatulintarha användes till en början enbart i Kemi- och Torneåområdet Eftersom den äldsta forskningen i dessa lämningar till en början bara rörde det här området blev benämningen jatulintarha snabbt det allmänna finska begreppet för labyrintmönster och -strukturer.  

3. Yli-Jaakheikkis rökpörte 
   Yli-Jaakheikkis rökpörte byggdes 1796. Pörtet flyttades till sin nuvarande plats i Meripuisto 1950. Rökpörtet är öppet under sommaren, från midsommar till början av augusti, och har fritt inträde.  

4. Snöslottet 
   Snöslottet har byggts varje år sedan 1996 och är ett landmärke i Kemi. En del av Snöslottet är öppen året om. Snow Experience 365 ligger i huvudbyggnaden inom Snöslottsområdet och är öppen varje dag.  

5. Meripuisto 
   Meripuisto är en park i stadens centrum, i stadsdelen Sauvosaari. Parken inhägnas av Kauppakatu, Urheilukatu och Meripuistokatu samt i väster av Luulajantie som separerar parken från havet. På Luulajantiesidan ramas parken in av gamla magasin. Området reserverades för parkändamål redan i den första generalplanen som gjordes upp av L.I. Lindqvist 1869. Området förblev ändå kvar i sitt naturliga tillstånd, som skogsdunge och blockmark, till 1893 då den av arkitekten Waldemar Wilenius ritade parkpaviljongen byggdes på parkens högsta punkt. Det är sannolikt att man började rusta upp parken i samband med detta. Tills paviljongen byggdes var parken känd som Rantapuisto (strandparken) och efter att paviljongen blev klar kallades parken för Paviljonginpuisto (paviljongsparken). Namnet Meripuisto (havsparken) är från ett senare skede. I generalplanen är 31 hektar avsatta för parken, varav 17 hektar är skyddad mark.  

6. Tullimagasinet 
   Magasinet stod klart 1874 och ritades av J.G. Björnström. Byggmaterialet kom från skogsväktarstugan i Selkäsaari och från en visthusbyggnad i Peurasaari. Ritningarna och i planerna för hur byggnaden skulle användas, ändrades flera gånger under arbetets gång. År 1893 målades byggnaden med gul oljefärg. Den ursprungliga delen i Tullmagasinet utvidgades redan 1897. En del av inomhusutrymmena omvandlades till varma kontorsutrymmen och en del har bevarats i sitt ursprungliga skick, med träyta. Den ståtliga magasinsbyggnaden är i god kondition och har bevarat sin ursprungliga särprägel. Byggnaden är skyddad. 

7. Seilari 
   På kajen i inre hamnen finns en liten byggnad som tidigare var hamnkontor. Den gula byggnaden är av nyrenässanstyp och blev klar i slutet av 1800-talet. Byggnaden flyttades till sin nuvarande plats i norra änden av kajen 1904. Ett sommarkafé och ett distributionscenter för bränsle har haft verksamhet i byggnaden.   

8. Transportbåten och båtverkstaden 
   En transportbåt från 1940-talet har nu placerats på museiområdet i Meripuisto. Den här typen av båtar användes ända in på 1960-talet till att transportera lastningspersonal till redden utanför Kemi. På redden lastades skeppen virke, cellulosa och papper.   

9. Jarkkolas vistjus 
   Jarkkolas två våningar höga visthus är ett typiskt omålat visthus med timmerbeklädnad. med gula dörrar i liggande panel och en utsirad fotstock. Byggnaden flyttades till sin nuvarande plats på 1980-talet.  

10. Saartolas visthus 
    Saartolas visthus tillhörde rådman Frans Saartola och flyttades till sin nuvarande plats från Liedakkala 1969. Timmerbyggnaden har två våningar, är rödmålad och har delvis stående panel, med vita dekorativa takskäggsbrädor. Visthuset har en gul dörr med en gul trälucka och små öppningar på sidorna. Det finns en liten toalett mellan museivisthusen.  

11. Tullens vita villa 
    Byggandet av de första tullbyggnaderna i inre hamnen i Kemi började redan 1872 och den egentliga tullkammarverksamheten startade 1873. I samband med tullkontoret byggdes en egen bostad för tullskötaren. Den här vita villan låg tidigare i västra änden av Kauppakatu, tidigare Pakkahuoneenkatu, där finska Västerbottens centralsjukhus nu ligger Materialet för den vita villan kom från byggnaderna på Lahti-Täikkö gård. Den vita villan ritades av länsarkitekten F.W. Lüchow och den blev klar redan 1873. Byggnaden var en av de första bostadshusen i Kemi och det sägs att den låg så nära stranden att tullskötaren Wilhelm Johansson kunde meta från salongsfönstret. Alla nödvändiga uthus ingick även i tullskötarens bostad. Sjukhusets förbundsstyrelse donerade huset till hembygdsföreningen Kotiseutu- ja museoyhdistys och den flyttades till museiområdet i Meripuisto 1968. Tullbyggnaden påminner om en traditionell parstuga och har tre rum, en farstu och en enkel farstukvist. Byggnaden har timmerstomme och vitmålad brädfodring i liggande panel nere samt stående panel uppe och ett rött plåttak som är i god kondition. Den vita villan är en av Kemis äldsta bostadsbyggnader och därför har den ett betydande kulturhistoriskt värde.  

12. Haminasaaris visthus 
    Haminasaaris visthus var ett visthus på Tervaharju gård och donerades av Kaarlo Liuski. Visthuset har två våningar och är rödmålat. Det har lockpanel och en gulmålad dörr samt gulmålad lucka ovanför dörren.  

13. Rantaniemihuset 
    Rantaniemihuset var den första museibyggnaden som flyttades till Meripuisto Ape Rantaniemis (1873–1952) hem låg invid Kemi älv i Liedakkala by, i Kemi landskommun. Bostadshuset byggdes uppenbarligen enligt ritningarna för ett ämbetshus för en major i rotearmen och stod klart 1849 som en andra huvudbyggnad för den välbärgade Rantaniemi, det så kallade strandhuset. Rantaniemihuset skulle rivas i samband med uppdämningen av Kemi älv 1948. Pohjolan Voima Oy donerade och rev byggnaden för hembygdsföreningen Kotiseutu- ja museoyhdistys. Byggnaden flyttades från Liedakkala till sin nuvarande plats 1950. Huset var utställningslokal för Historiska museet fram till 1993.   

14. Reservpackhuset 
    Reservpackhuset stod klart 1874 och representerar det gamla byggnadssättet i inre hamnen. På sin tid fanns det flera tiotals liknande lagerbyggnader i inre hamnen. Den rödmålade magasinsbyggnaden har två våningar och består av flera delar med dörrar av olika storlek. Enligt traditionen ska en del av stockarna härstamma från Kuivaniemi kyrka som byggdes 1762 och revs 1874. Reservpackhuset användes delvis av tullen fram till 1913. Gaveln mot havet har fungerat som lager för Vaasan Höyrymylly Oy.  

15. Raikamon suuli 
    Raikamon suuli var från första början en del av gamla hamnens magasinshelhet och byggdes på 1880-talet. Magasinet tillhörde Raikamos handelshus. Numera ägs det av Kemi stad. Det rör sig om en lång, delvis rödfärgad och delvis gulfärgad L-formad lagerbyggnad. Brädfodringen är i delvis stående och delvis liggande panel. Byggnaden har ett nytt lockpanelstak och måna pardörrar och luckor i liggande panel. Staden renoverade suuli-byggnaden 2006.  

16. Palostes magasin 
    Palostes magasin byggdes 1880. Magasinet är ett långt, rektangulärt rött visthus med två bruna pardörrar Det finns små fönsterluckor i gaveln. Till en början tillhörde magasinet Palostes målarfärgsbutik och var ett färgmagasin. Numera har Safaris Cafe sin verksamhet i magasinet, med safariverksamhet och glassbar under sommaren.  

17. Pentinsaaris magasin eller Näätsaaris visthus 
    Det så kallade Pentinsaaris magasin är från början av 1900-talet och flyttades till området för att vara lagermagasin. Numera kallas det för Raija Näätsaaris visthus.  

18. Mångfunktionsmagasinet 
    Det nya mångfunktionsmagasinet är en rödmålad, lång restaurang- och underhållsbyggnad vid stranden och ligger i branten i tre nivåer. Byggnaden har gula dörrar i både stående och liggande panel. Den byggdes som ersättare för ett magasin som brann ner 2003 och imiterar ett gammalt strandmagasin. Tidigare låg Ab Kemi Oy:s kalkförråd på samma plats. Magasinsrestaurangen Sataman Krouwi har sin verksamhet i magasinet.  

19. Mansikkanokka sågverk, kraftverksbyggnaden 
    Snickaren Henrik Granholm lät bygga ett ångsågverk med en ram på Mansikkanokka år 1895. Sågverket omvandlades till att ha fyra ramar 1914. År 1936 såldes sågverket till bolaget Kemi som grundade ett pråm- och bogserbåtsvarv på platsen. Sågverkets och hyvleriets byggnader har rivits och numera är kraftverksbyggnaden den enda som finns kvar av de gamla byggnaderna som hade anknytning till sågverket.